söndag 1 mars 2009

Diskmaskinen, äntligen!

Efter att ha handdiskat all disk efter familj och dagbarn i två veckor började jag undra när den utlovade diskmaskinen skulle göra sitt intåg i mitt kök.
Sålunda ringde jag och frågade hyresvärden.
Jag kom till huvudkontoret. Damen jag pratade med kunde inte se något där, men det kunde ju vara så att vårt lokalkontor hade något som hon inte kunde se.
Öhh, va?
Så på måndag morgon ringde jag igen för att kolla upp det hela. Nä men ser man på! Vår maskin ligger på "restorder" och det kan ta en och en halv vecka till innan de har tid att komma till mig. Inte utan att jag funderar på om de bara helt sonika struntat eller glömt bort att åtgärda.
För på tisdag morgon ringer reparatören och undrar om han kan komma på onsdagen! Så nu står en splitter ny diskmaskin i mitt kök och diskar all min disk, en lättförståelig, tystgående med många trevliga finesser.

Ska man behöva ringa och tjata sig till att få hjälp? Jag är en sådan person som inte tycker om att ringa till myndigheter, försäkringskassan, kommunen, hyresvärd mm. Jag tycker sånt är skitjobbigt! Att då behöva ringa flera gånger för att få hjälp tar på krafterna. Jag känner mig så DUKTIG när jag gjort ett sånt samtal, även om jag vissa gånger varit så slut att jag darrat i hela kroppen. (Men det gäller inte hyresvärden utan helt andra sorts samtal i andra ärenden.)
Hur många runt om i vårt avlånga land är värre än jag och får aldrig eller väldigt sällan hjälp med det de behöver?

2 kommentarer:

  1. Hurra för diskmaskiner! Vi har några stycken här hemma. Vissa är snabbare än andra men jobbet blir så småningom gjort. Man kan väl tillägga att vissa av diskmaskinerna är lite mer trögstartade än de andra och måste gullas, eller skällas, igång...

    SvaraRadera
  2. Duktigt jobbat, syrran! Tyvärr är det där även min erfarenhet av Uppsalahem. Det har gått både dagar, veckor och månader av undanflykter innan man något händer.

    Som exempel; i augusti för ett par år sedan beställde vi nya köksluckor. U-hem sa att det skulle ta några veckor, kanske ett par månader så jag höll duktigt ut.. När det till sist hade gått ca 4 månader började jag ställa frågor, vilket resulterade i...ingenting. Hon som tog emot samtalet tyckte att jag istället själv skulle prata med entreprenören (hur blev det mitt jobb?) vilket jag gjorde - då kom luckorna upp samma vecka. De hade tydligen inte ens fått arbetsordern från U-hem innan jag ringde...
    Känns jättejobbigt att behöva bevaka att andra gör sitt jobb! Precis som du så tycker jag att det är alldeles nog jobbigt att göra beställningen/felanmälan från början...

    SvaraRadera