Tältvarning.

Syster H och hennes man har väckt tanken på att skaffa tält och åka utomlands.
En bra ide när man inte vill dra med sig en stor husvagn ner på kontinenten. Med ett tält klarar man sig ju långt.
Själv har jag precis provat ett sånt. Eller..
Egentligen var det en supersöt klänning inne på Lindex som jag hittade hängades på rean.
Till och med min storlek fanns kvar så jag gick glatt in i provhytten med den.
Puffärm, spetskant och ett sagolikt mönster! Vad kan gå fel?
Allt visade det sig.
Väl på såg det bedrövligt ut:
Den vackra spetsen som skulle inrama dekoltaget var förskräckligt.
Bysten såg ut som den var ihopträngd i en operakorsett (utan att för den skull synas alls).
Ett HAV av tyg som slutade nere vid knäna.
Jag såg faktiskt ut som ett tält.
Vilket får en att fundera:

Hur kommer det sig att vissa kläder som ser så fina ut på galgen kan se så katastrofala ut när de kommer på?

Varför kan inte alla vackra kläder bara fint forma sig efter just min kroppshydda och sitta som värsta designade hollywoodblåsan, smickrande och välsittande till max? Det är allt jag begär, det var väl inget? Att kunna fritt välja och vraka ur en stor garderob med matchande kläder och assecoarer och precis så där uppsnofsad ut - som Kerstin Brittsjö, Hanna, Agda-Magda eller alla andra?
Jag slänger ju vanligtvis på mig mina enda par jeans, en tröja/tunika (det är viktigt att den går ned över rumpan, den stora), och en hårsnodd som håller ihop min enorma kalufs.
Smink? Det består av en daycreme. Inget knussel och krångel. Smycken? Jag har ju ringarna på mig!
Man skulle vinna sisådär en halv mille om året att spendera på garderoben till hela familjen! Kunna unna sig TVÅ par jeans - och jackor till alla väder! Och skor!
Man kunde kanske till och med kunna kosta på sig en inköpare som en dag i kvartalet hjälper mig att hitta kläder-och-tillbehör till säsongen. Vilken dröm!

Så där.
Min deppiga skrivstund är snart slut och jag ser med glädje fram emot ett mer glatt inlägg nästa gång.

Jag köpte ett par shorts i stället. Som satt någorlunda snyggt över baken.
Och Syster F blir glad, för jag visar MYCKET ben i dom, (hon hävdar att jag har ett par riktigt snygga spiror, haha vilken lustigkurre hon är!)
Och så köpte jag vax. Aj.

Ingenting. Ingenting alls, faktiskt.

Så här på en helt vanlig torsdag tänkte jag skriva lite.
Men om vad?
Det har ju inte hänt något direkt speciellt intressant att skriva om, och att bara skriva för skrivandets skull verkar ju lite knasigt.
Men jag kan ju avslöja en liten hemlis, en dröm jag bär på:
Nä, förresten. Det gör jag inte.

Imorgon är det midsommar och SMHI lovar och bedyrar att det blir - regn. Tänk! Vilken glädje för alla astmatiker!
Men vi drar till Skansen i alla fall. Vädret där verkar bli bättre än här, hehe.
Just på midsommar ångrar jag innerligt att jag inte köpte de där Sverigeklänningarna som min älskade Syster H tipsade om för ett par år sedan. Även om jag så väl vet varför jag inte slog till. (När det regnar välling osv..)

Idag har mina öron och ögon svämmat över av information om hur mycket en femåring kan göra! 3 stycken i nämnda ålder konkurrerade högljutt ute på gården om uppmärksamheten på just deras konster: klättra upp på en stor sten, klättra ner igen, krångla sig igenom ett buskage, klättra högst upp på klätterställningen, cykla med en hand på styret, BYTA hand, hoppa AV cykeln i farten, sparka en fotboll hårt, se cool ut på en "Bobby Car"..
Ja, konsterna är många och svåra i årgång -03/-04 i år..
Och varje konst vill ju belönas med ett "wow" från en vuxen, eller i alla fall en lite äldre person som står i närheten.
Så nu kan jag verkligen säga det: "wow". Jag har tränat hela dagen.

Vilket onödigt inlägg!
Men det var kul att skriva.
Och nu ska jag göra kycklingsallad till imorgon. (Så kan ni säga "wow" till mig.)

Kraften..

Min Son den Äldre knäcker mig till skrattanfall ungefär dagligen med sina kommentarer, danser och entreer in i allsköns rum. Jag tror inte den gossen KAN bara GÅ in i ett rum, det är nog fysiskt omöjligt.. Man ska dansa som John Travolta, göra en pose, sjunga en stump eller på annat sätt annonsera att HÄR kommer faktiskt Världens Bästa Fjortis.
Och det är han!

Häromdagen skulle han steka sig ett par korvar. Som alla andra tonåringar är ju gossen ständigt hungrig och på jakt efter mat.
Stekpannan tog förmodligen för lång tid på sig att bli varm, för rätt som det var hörde jag honom mumla bortifrån spisen med handen utsträckt över pannan:
"May the Fourth be with you.."
Sen vänder han sig mot mig och flinar glatt.
"Den du, mamma! Den var du inte beredd på!"

Ja, se dagens ungdom..

*stolt*

Gissa vad jag uppbringade kraft att göra idag efter jobbet?

För att Sonen fyller 14 imorgon.

De blev goda.. Mmm.. Och barnen är lyckliga.

Syrran var här och provsmakade med sin familj.

Dagen efter..

O, festen blev lyckad!
Nästan alla familjer kom, det saknades bara två, en familj var bortrest, den andra hade sjuka barn..
Men barnen sjöng, de var så duktiga!
Och vi fikade, det var så gott!
Barnen fick present, vilken lycka! (Såpbubblor med en rätt cool figur som "Blåsare".)
Alla föräldrarna fick sen ta sina barn i handen och gå på vernissage. Det var inte för inte som vi stolta såg oss runt och konstaterade att det var teckningar uppsatta på varenda vägg i hela lokalen, och en del i kapprummet.
Ett bord med trolldegs-maskar/-sniglar, kikare i papp, julgranar av makaroner och glitter, pappmuggar med barnens plantering av Blomma, och lite annat smått och gott stod i ett hörn och pockade på uppmärksamhet. Allt var så fint! Tänk att man kan bli så glad av att se barnteckningar och pyssel! Det blir ju så charmigt när barn får klistra/rita/skapa själva. Vad gör det att bomullssnögubbens ögon hamnar nedanför kroppen och att den svarta hatten är fastklistrad HELT på sniskan? Eller att teckningen där fyraåringarna skulle rita sin familj blir ett ovalt virrvarr i grönt? (Fast pojken som gjorde den förklarade snabbt att "Min familj åker flygplan." *fniss och försöka hålla god min*
Idag är jag trött. Men glad. Och längtar till ikväll då jag får lägga mig.

Sommarfest..

Imorgon smäller det!
Då är det sommarfest för dagbarnen och jag längtar SÅÅ - tills det är över..
Två mycket intensiva dagar har jag och min kollega avverkat, ingen av oss har kommit isäng före natta och igår blev det låång arbetsdag, 09 - 23. (Vill tillägga att i mitt yrke finns inga raster.. Inga fika pauser i nåt fikarum och inga lunchraster i lugn och ro.)
Men nu är Lokalen smyckad och fin, vernissaget uppsatt och alla pysselpåsarna iordningsställda. Det är så fint! Ni skulle bara se!

Eftersom golvet i gårdslokalen är under all kritik bestämde vi oss för att våtmoppa, så vi hällde ut fyra hinkar med vatten på golvet, klorin och medel och sen skurade vi.
Resultatet blev: Fräscht!
Sen har vi dukat långbord med vita bomullsdukar och blå löpare, blåa värmeljus i blåa ljuskoppar, vi har köpt blåa prinsesstårtor. Gissa vilken färg stolarna i lokalen är? Blå! Det hade jag inte tänkt på, men vad lyckat!

Igår kväll sprayade vi 18 st COOP påsar i guldfärg och har klistrat över loggan med barnens namn på ena sidan och Vår Egen Logga på den andra. Varje barn får ett litet personligt kort hängandes i handtaget med en text som beskriver deras personlighet/utveckling uinder året. I den ska de få lägga alla sina teckningar och pysselsaker som nu hänger på väggarna runt om i lokalen.

Barnen ska sjunga för sina föräldrar, tre av barnen ska få sjunga en vers själva.
Hoppas festen blir lyckad!
(Och hoppas inte att några föräldrar läser detta innan festen börjar..)

Vad gör man med 17 barn när det spöregnar?

Jo.
Man krånglar på alla barnen regn/galonkläder och säkerhetsvästar. Sen sätter man allihop i bilar och åker ut till kollegani Vittullsberg.
Väl ditkomna sitter vi i ring på den inglasade altanen och sjunger sånger och äter frukt. Sen ställer vi upp alla barn och vuxna på led, de minsta i vagn, och ger oss ut att vandra!

"Se alla kossor och hästar som våryra skutta, hoppa och leka för att hälsa våren, den underbara!"

"Beskåda den lilla masken som kryper på stenar och vägar!"

"Låt dig slås av häpnad over den lilla snigeln som sakta glider fram i det våta gräset!"

Nä. Vi sa inte så. Men vi SÅG allihop! Och barnen var SÅ fascinerade över allt de såg!
Efter en stunds vandring gick vi in i skogen och delade gruppen, de mindre (1-2 år) gick hemåt igen. 3-5 år gick en bit till och plockade kottar! En hel hink full! Dem ska vi göra kottdjur av. Sen. O så kul!
Och så fina vattenpölar där fanns! Barnen och jag hoppade så det stänkte långt upp på benen.
"PLASK! HAHAHAHAHAAA!"
(Ibland undrar jag om det är barnen eller jag som har mest kul..)

Vi gick hemåt blöta men med glatt humör - och där väntade redan en underbar doft av våfflor på oss. Barnen bänkade sig och åt av hjärtans lust. Vi dagmammor/dagmorfar fick också smaka - alla blev proppmätta!
De barn som inte hade gjort klart sina tussilagotavlor fick efter maten tillfälle att göra dem, och vad fina de blev! Det ska bli skojjigt att hänga upp och visa alla föräldrarna på sommarfesten.
Sen åkte vi hemåt igen, mätta, glada och nöjda över vår dag.