Så där!
Nu är alla hemma igen och huset fylls av underbara läten; Barn som sjunger, barn som pratar, barn som bråkar mm.
Jag springer som en tätting fram och tillbaka till tvättstugan då alla barnens kläder luktar onämnbart äckligt. En vecka i skogen tar ut sin rätt.
Alla fyra barnen har dessutom lagts i blöt, så nu luktar de fräscht och gott som små nyponrosor. (Undrar var fjortonåringen kommer att säga om den beskrivningen?)
Mätta har vi också hunnit att bli trots röran som uppstår när en hel familj ramlar in med väskorna i hallen.
Livet på en pinne.
Imorgon styr vi kosan mot nya äventyr och ger oss ut på den mycket efterlängtade semestern. Var vi hamnar slutgiltigt har vi inte riktigt bestämt än. Det är det som är det fina med semester, tycker ni inte det? Att kuna ta dagen som den kommer och stanna om man hittar något spännande på vägen. Härligt.
Maken har kollat över bilen lite medan jag stökat omkring med tvätt och barngörat. Känns liksom tryggast att han gör den biten, jag kan ju ingenting!
Men tvätta kan jag! Så nu går jag och fixar det innan tvättiden tar slut.
Ha en härlig juli! Vi ses om typ två veckor!
lördag 4 juli 2009
fredag 3 juli 2009
vecka 27, underbara v 27!
Denna vecka har varit en ljuvlig vecka, på många sätt.
1. Tre av barnen är på läger. Två i skogen och en på lägergård. Vilket gör att ljud- och aktivitetsnivån här hemma sjönk drastiskt. Tänk att tre barn kan låta och hinna med så mycket hela tiden! Och det går ju inte åt någon mat!
Fyraåringen är hemma med mig. Och vad hon har undrat var de andra är! "Mamma ska vi hämta O idag?" har varit den ständiga frågan sen i måndags.
2. Vädret har ju varit tropiskt! Varma dagar, härliga kvällar och underbara nätter (dock med fönstret öppet för att inte förgås). Sjön har kallat på oss flera gånger och lillsnorpan har med liv och lust kastat sig i det store blå när tillfället getts, (men ändå tyckt att det är bra konstigt att ingen kompis, läs syskon, följer med hemifrån) Synd att min baddräkt försvann i början av veckan, måste ha glömt den i husvagnen..
3. Jag har haft kompledigt tre dagar, och i skrivande stund skulle jag ha haft dagbarn här, men de tog ledigt! Det känns som en gåva från ovan. TACK!
4. Jag har hunnit storstäda barnens rum! O, jag vet inte när jag senast kunde njuta av vetskapen att alla tre rummen är extremt rena och iordningsställda! Jag ska njuta av detta ända till imorgon när barnen kommer hem.
5. Jag har 25kg kött i frysen! Min mor och jag köpte 50 kilo ihop och igår stod vi således i två timmar och packeterade härligheten, min del: 17 kg köttfärs i 800g förpackningar och resten stekar av olika sort finnes nu i frysen, bara att ta ut och tillaga! Jag känner mig rik.
6. Räkningarna är betalda, och jag börjar äntligen vänja mig vid tanken på att det faktiskt finns pengar över efteråt! Vi har iochförsig aldrig någonsin lidit brist, men alla har vi väl varit i de tiderna i livet då det är så där knapert.. Jag är så TACKSAM till HERREN för att vi båda har jobb och bröd för dagen! (Pengar över efter räkningar har jag haft i många år nu, men den där gnagande oron i magen just när man ska sätta sig med räkningshögen hänger sig kvar, någon som känner igen det? Tror jag får göra ett inlägg om det nångång..)
7. Idag kl 16 går jag officiellt av för läsåret och skall avnjuta 5 veckor lång semester! Två av dem är vi borta, Öland och andra platser som vi hittar under resans gång. *Längtar*.
8. Jag har haft tid att sitta med fyraåringen den här veckan! Lyssna på vad HON har att säga utan att någon avbryter, läsa böcker som HON tycker om, hon har dessutom fått "sova över" inne i vårt rum, vi drog in madrassen. Hon tyckte att det var tråkigt att sova ensam.. Hon kommer alltid över till oss på natten, men att få somna på sin egen madrass på golvet i vårt rum, det var någit alldeles extra att ligga och fnissa åt.
9. Eftersom jag har kompat har jag kunnat sova längre på morgnarna. Alltså har jag inte gått upp förrän kl 9, även om väckarklockan ringt som vanligt, (glömde stänga av den). Vilket gör att jag när jag gått upp haft känslan av "utvilad" i kroppen. Jättekonstig känsla, men nyttig erfarenhet.
Nu vet jag hur det känns!
10. Tvätthögen hann nästan ta slut under veckans gång! Vår tvättkorg här hemma stavas "badkaret" och den är alltid full med kläder som vill dejta fröken Tvättmaskin. Hon är populär, den där.. Men nu ska hon få semester, även hon!
Så där. 9 timmar kvar innan jag ska befinna mig på lägergården för att få krama om världens ljuvligaste 7-åring! Lilla gumman, NU kände jag krambehovet komma över mig! Härlig känsla!
1. Tre av barnen är på läger. Två i skogen och en på lägergård. Vilket gör att ljud- och aktivitetsnivån här hemma sjönk drastiskt. Tänk att tre barn kan låta och hinna med så mycket hela tiden! Och det går ju inte åt någon mat!
Fyraåringen är hemma med mig. Och vad hon har undrat var de andra är! "Mamma ska vi hämta O idag?" har varit den ständiga frågan sen i måndags.
2. Vädret har ju varit tropiskt! Varma dagar, härliga kvällar och underbara nätter (dock med fönstret öppet för att inte förgås). Sjön har kallat på oss flera gånger och lillsnorpan har med liv och lust kastat sig i det store blå när tillfället getts, (men ändå tyckt att det är bra konstigt att ingen kompis, läs syskon, följer med hemifrån) Synd att min baddräkt försvann i början av veckan, måste ha glömt den i husvagnen..
3. Jag har haft kompledigt tre dagar, och i skrivande stund skulle jag ha haft dagbarn här, men de tog ledigt! Det känns som en gåva från ovan. TACK!
4. Jag har hunnit storstäda barnens rum! O, jag vet inte när jag senast kunde njuta av vetskapen att alla tre rummen är extremt rena och iordningsställda! Jag ska njuta av detta ända till imorgon när barnen kommer hem.
5. Jag har 25kg kött i frysen! Min mor och jag köpte 50 kilo ihop och igår stod vi således i två timmar och packeterade härligheten, min del: 17 kg köttfärs i 800g förpackningar och resten stekar av olika sort finnes nu i frysen, bara att ta ut och tillaga! Jag känner mig rik.
6. Räkningarna är betalda, och jag börjar äntligen vänja mig vid tanken på att det faktiskt finns pengar över efteråt! Vi har iochförsig aldrig någonsin lidit brist, men alla har vi väl varit i de tiderna i livet då det är så där knapert.. Jag är så TACKSAM till HERREN för att vi båda har jobb och bröd för dagen! (Pengar över efter räkningar har jag haft i många år nu, men den där gnagande oron i magen just när man ska sätta sig med räkningshögen hänger sig kvar, någon som känner igen det? Tror jag får göra ett inlägg om det nångång..)
7. Idag kl 16 går jag officiellt av för läsåret och skall avnjuta 5 veckor lång semester! Två av dem är vi borta, Öland och andra platser som vi hittar under resans gång. *Längtar*.
8. Jag har haft tid att sitta med fyraåringen den här veckan! Lyssna på vad HON har att säga utan att någon avbryter, läsa böcker som HON tycker om, hon har dessutom fått "sova över" inne i vårt rum, vi drog in madrassen. Hon tyckte att det var tråkigt att sova ensam.. Hon kommer alltid över till oss på natten, men att få somna på sin egen madrass på golvet i vårt rum, det var någit alldeles extra att ligga och fnissa åt.
9. Eftersom jag har kompat har jag kunnat sova längre på morgnarna. Alltså har jag inte gått upp förrän kl 9, även om väckarklockan ringt som vanligt, (glömde stänga av den). Vilket gör att jag när jag gått upp haft känslan av "utvilad" i kroppen. Jättekonstig känsla, men nyttig erfarenhet.
Nu vet jag hur det känns!
10. Tvätthögen hann nästan ta slut under veckans gång! Vår tvättkorg här hemma stavas "badkaret" och den är alltid full med kläder som vill dejta fröken Tvättmaskin. Hon är populär, den där.. Men nu ska hon få semester, även hon!
Så där. 9 timmar kvar innan jag ska befinna mig på lägergården för att få krama om världens ljuvligaste 7-åring! Lilla gumman, NU kände jag krambehovet komma över mig! Härlig känsla!
tisdag 23 juni 2009
Tältvarning.
Syster H och hennes man har väckt tanken på att skaffa tält och åka utomlands.
En bra ide när man inte vill dra med sig en stor husvagn ner på kontinenten. Med ett tält klarar man sig ju långt.
Själv har jag precis provat ett sånt. Eller..
Egentligen var det en supersöt klänning inne på Lindex som jag hittade hängades på rean.
Till och med min storlek fanns kvar så jag gick glatt in i provhytten med den.
Puffärm, spetskant och ett sagolikt mönster! Vad kan gå fel?
Allt visade det sig.
Väl på såg det bedrövligt ut:
Den vackra spetsen som skulle inrama dekoltaget var förskräckligt.
Bysten såg ut som den var ihopträngd i en operakorsett (utan att för den skull synas alls).
Ett HAV av tyg som slutade nere vid knäna.
Jag såg faktiskt ut som ett tält.
Vilket får en att fundera:
Hur kommer det sig att vissa kläder som ser så fina ut på galgen kan se så katastrofala ut när de kommer på?
Varför kan inte alla vackra kläder bara fint forma sig efter just min kroppshydda och sitta som värsta designade hollywoodblåsan, smickrande och välsittande till max? Det är allt jag begär, det var väl inget? Att kunna fritt välja och vraka ur en stor garderob med matchande kläder och assecoarer och precis så där uppsnofsad ut - som Kerstin Brittsjö, Hanna, Agda-Magda eller alla andra?
Jag slänger ju vanligtvis på mig mina enda par jeans, en tröja/tunika (det är viktigt att den går ned över rumpan, den stora), och en hårsnodd som håller ihop min enorma kalufs.
Smink? Det består av en daycreme. Inget knussel och krångel. Smycken? Jag har ju ringarna på mig!
Man skulle vinna sisådär en halv mille om året att spendera på garderoben till hela familjen! Kunna unna sig TVÅ par jeans - och jackor till alla väder! Och skor!
Man kunde kanske till och med kunna kosta på sig en inköpare som en dag i kvartalet hjälper mig att hitta kläder-och-tillbehör till säsongen. Vilken dröm!
Så där.
Min deppiga skrivstund är snart slut och jag ser med glädje fram emot ett mer glatt inlägg nästa gång.
Jag köpte ett par shorts i stället. Som satt någorlunda snyggt över baken.
Och Syster F blir glad, för jag visar MYCKET ben i dom, (hon hävdar att jag har ett par riktigt snygga spiror, haha vilken lustigkurre hon är!)
Och så köpte jag vax. Aj.
En bra ide när man inte vill dra med sig en stor husvagn ner på kontinenten. Med ett tält klarar man sig ju långt.
Själv har jag precis provat ett sånt. Eller..
Egentligen var det en supersöt klänning inne på Lindex som jag hittade hängades på rean.
Till och med min storlek fanns kvar så jag gick glatt in i provhytten med den.
Puffärm, spetskant och ett sagolikt mönster! Vad kan gå fel?
Allt visade det sig.
Väl på såg det bedrövligt ut:
Den vackra spetsen som skulle inrama dekoltaget var förskräckligt.
Bysten såg ut som den var ihopträngd i en operakorsett (utan att för den skull synas alls).
Ett HAV av tyg som slutade nere vid knäna.
Jag såg faktiskt ut som ett tält.
Vilket får en att fundera:
Hur kommer det sig att vissa kläder som ser så fina ut på galgen kan se så katastrofala ut när de kommer på?
Varför kan inte alla vackra kläder bara fint forma sig efter just min kroppshydda och sitta som värsta designade hollywoodblåsan, smickrande och välsittande till max? Det är allt jag begär, det var väl inget? Att kunna fritt välja och vraka ur en stor garderob med matchande kläder och assecoarer och precis så där uppsnofsad ut - som Kerstin Brittsjö, Hanna, Agda-Magda eller alla andra?
Jag slänger ju vanligtvis på mig mina enda par jeans, en tröja/tunika (det är viktigt att den går ned över rumpan, den stora), och en hårsnodd som håller ihop min enorma kalufs.
Smink? Det består av en daycreme. Inget knussel och krångel. Smycken? Jag har ju ringarna på mig!
Man skulle vinna sisådär en halv mille om året att spendera på garderoben till hela familjen! Kunna unna sig TVÅ par jeans - och jackor till alla väder! Och skor!
Man kunde kanske till och med kunna kosta på sig en inköpare som en dag i kvartalet hjälper mig att hitta kläder-och-tillbehör till säsongen. Vilken dröm!
Så där.
Min deppiga skrivstund är snart slut och jag ser med glädje fram emot ett mer glatt inlägg nästa gång.
Jag köpte ett par shorts i stället. Som satt någorlunda snyggt över baken.
Och Syster F blir glad, för jag visar MYCKET ben i dom, (hon hävdar att jag har ett par riktigt snygga spiror, haha vilken lustigkurre hon är!)
Och så köpte jag vax. Aj.
torsdag 18 juni 2009
Ingenting. Ingenting alls, faktiskt.
Så här på en helt vanlig torsdag tänkte jag skriva lite.
Men om vad?
Det har ju inte hänt något direkt speciellt intressant att skriva om, och att bara skriva för skrivandets skull verkar ju lite knasigt.
Men jag kan ju avslöja en liten hemlis, en dröm jag bär på:
Nä, förresten. Det gör jag inte.
Imorgon är det midsommar och SMHI lovar och bedyrar att det blir - regn. Tänk! Vilken glädje för alla astmatiker!
Men vi drar till Skansen i alla fall. Vädret där verkar bli bättre än här, hehe.
Just på midsommar ångrar jag innerligt att jag inte köpte de där Sverigeklänningarna som min älskade Syster H tipsade om för ett par år sedan. Även om jag så väl vet varför jag inte slog till. (När det regnar välling osv..)
Idag har mina öron och ögon svämmat över av information om hur mycket en femåring kan göra! 3 stycken i nämnda ålder konkurrerade högljutt ute på gården om uppmärksamheten på just deras konster: klättra upp på en stor sten, klättra ner igen, krångla sig igenom ett buskage, klättra högst upp på klätterställningen, cykla med en hand på styret, BYTA hand, hoppa AV cykeln i farten, sparka en fotboll hårt, se cool ut på en "Bobby Car"..
Ja, konsterna är många och svåra i årgång -03/-04 i år..
Och varje konst vill ju belönas med ett "wow" från en vuxen, eller i alla fall en lite äldre person som står i närheten.
Så nu kan jag verkligen säga det: "wow". Jag har tränat hela dagen.
Vilket onödigt inlägg!
Men det var kul att skriva.
Och nu ska jag göra kycklingsallad till imorgon. (Så kan ni säga "wow" till mig.)
Men om vad?
Det har ju inte hänt något direkt speciellt intressant att skriva om, och att bara skriva för skrivandets skull verkar ju lite knasigt.
Men jag kan ju avslöja en liten hemlis, en dröm jag bär på:
Nä, förresten. Det gör jag inte.
Imorgon är det midsommar och SMHI lovar och bedyrar att det blir - regn. Tänk! Vilken glädje för alla astmatiker!
Men vi drar till Skansen i alla fall. Vädret där verkar bli bättre än här, hehe.
Just på midsommar ångrar jag innerligt att jag inte köpte de där Sverigeklänningarna som min älskade Syster H tipsade om för ett par år sedan. Även om jag så väl vet varför jag inte slog till. (När det regnar välling osv..)
Idag har mina öron och ögon svämmat över av information om hur mycket en femåring kan göra! 3 stycken i nämnda ålder konkurrerade högljutt ute på gården om uppmärksamheten på just deras konster: klättra upp på en stor sten, klättra ner igen, krångla sig igenom ett buskage, klättra högst upp på klätterställningen, cykla med en hand på styret, BYTA hand, hoppa AV cykeln i farten, sparka en fotboll hårt, se cool ut på en "Bobby Car"..
Ja, konsterna är många och svåra i årgång -03/-04 i år..
Och varje konst vill ju belönas med ett "wow" från en vuxen, eller i alla fall en lite äldre person som står i närheten.
Så nu kan jag verkligen säga det: "wow". Jag har tränat hela dagen.
Vilket onödigt inlägg!
Men det var kul att skriva.
Och nu ska jag göra kycklingsallad till imorgon. (Så kan ni säga "wow" till mig.)
tisdag 16 juni 2009
Kraften..
Min Son den Äldre knäcker mig till skrattanfall ungefär dagligen med sina kommentarer, danser och entreer in i allsköns rum. Jag tror inte den gossen KAN bara GÅ in i ett rum, det är nog fysiskt omöjligt.. Man ska dansa som John Travolta, göra en pose, sjunga en stump eller på annat sätt annonsera att HÄR kommer faktiskt Världens Bästa Fjortis.
Och det är han!
Häromdagen skulle han steka sig ett par korvar. Som alla andra tonåringar är ju gossen ständigt hungrig och på jakt efter mat.
Stekpannan tog förmodligen för lång tid på sig att bli varm, för rätt som det var hörde jag honom mumla bortifrån spisen med handen utsträckt över pannan:
"May the Fourth be with you.."
Sen vänder han sig mot mig och flinar glatt.
"Den du, mamma! Den var du inte beredd på!"
Ja, se dagens ungdom..
Och det är han!
Häromdagen skulle han steka sig ett par korvar. Som alla andra tonåringar är ju gossen ständigt hungrig och på jakt efter mat.
Stekpannan tog förmodligen för lång tid på sig att bli varm, för rätt som det var hörde jag honom mumla bortifrån spisen med handen utsträckt över pannan:
"May the Fourth be with you.."
Sen vänder han sig mot mig och flinar glatt.
"Den du, mamma! Den var du inte beredd på!"
Ja, se dagens ungdom..
torsdag 11 juni 2009
*stolt*
Gissa vad jag uppbringade kraft att göra idag efter jobbet?
För att Sonen fyller 14 imorgon.
De blev goda.. Mmm.. Och barnen är lyckliga.
Syrran var här och provsmakade med sin familj.
Dagen efter..
O, festen blev lyckad!
Nästan alla familjer kom, det saknades bara två, en familj var bortrest, den andra hade sjuka barn..
Men barnen sjöng, de var så duktiga!
Och vi fikade, det var så gott!
Barnen fick present, vilken lycka! (Såpbubblor med en rätt cool figur som "Blåsare".)
Alla föräldrarna fick sen ta sina barn i handen och gå på vernissage. Det var inte för inte som vi stolta såg oss runt och konstaterade att det var teckningar uppsatta på varenda vägg i hela lokalen, och en del i kapprummet.
Ett bord med trolldegs-maskar/-sniglar, kikare i papp, julgranar av makaroner och glitter, pappmuggar med barnens plantering av Blomma, och lite annat smått och gott stod i ett hörn och pockade på uppmärksamhet. Allt var så fint! Tänk att man kan bli så glad av att se barnteckningar och pyssel! Det blir ju så charmigt när barn får klistra/rita/skapa själva. Vad gör det att bomullssnögubbens ögon hamnar nedanför kroppen och att den svarta hatten är fastklistrad HELT på sniskan? Eller att teckningen där fyraåringarna skulle rita sin familj blir ett ovalt virrvarr i grönt? (Fast pojken som gjorde den förklarade snabbt att "Min familj åker flygplan." *fniss och försöka hålla god min*
Idag är jag trött. Men glad. Och längtar till ikväll då jag får lägga mig.
Nästan alla familjer kom, det saknades bara två, en familj var bortrest, den andra hade sjuka barn..
Men barnen sjöng, de var så duktiga!
Och vi fikade, det var så gott!
Barnen fick present, vilken lycka! (Såpbubblor med en rätt cool figur som "Blåsare".)
Alla föräldrarna fick sen ta sina barn i handen och gå på vernissage. Det var inte för inte som vi stolta såg oss runt och konstaterade att det var teckningar uppsatta på varenda vägg i hela lokalen, och en del i kapprummet.
Ett bord med trolldegs-maskar/-sniglar, kikare i papp, julgranar av makaroner och glitter, pappmuggar med barnens plantering av Blomma, och lite annat smått och gott stod i ett hörn och pockade på uppmärksamhet. Allt var så fint! Tänk att man kan bli så glad av att se barnteckningar och pyssel! Det blir ju så charmigt när barn får klistra/rita/skapa själva. Vad gör det att bomullssnögubbens ögon hamnar nedanför kroppen och att den svarta hatten är fastklistrad HELT på sniskan? Eller att teckningen där fyraåringarna skulle rita sin familj blir ett ovalt virrvarr i grönt? (Fast pojken som gjorde den förklarade snabbt att "Min familj åker flygplan." *fniss och försöka hålla god min*
Idag är jag trött. Men glad. Och längtar till ikväll då jag får lägga mig.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
