Hej! I´m back!

Tja, vad kan jag säga? Jag har helt enkelt bara lagt skrivandet på is under terminen och sysslat med annat. T ex läxläsning...
Uppdatering alltså:
Min äldsta son går nu i nian. Om två månader ska han välja till gymnasiet, och tankarna går fram och tillbaka. Han har väl lite hum, men inget slutgiltigt beslut än.. Det är svårt. Ruskigt svårt! Många linjer - och många grenar inom den linjen - och många enskilda val på den grenen i linjen! *snurrig i huvudet* Dessutom finns den ena grenen på ena skolan, den andra grenen på en annan skola. Vilket gör saken än mer krånglig. Kunde man inte sätta alla grenar på samma skola? Det skulle vara enklare, tycker jag. Plus att de elever som går samma linje skulle få mer utbyte av varann... Jaja. Nog om detta.

Son 2 går i sjuan. Hans liv sitter i en låda på magen - en låda med strängar både härs och tvärs. Han kommer hem, slänger väskan i ett hörn och försvinner in på sitt rum och sen spelar han! Både elgitarren och den akustiska går varma. Hans högsta önskan just nu är en halvakustisk... Men tre gitarrer!? Nja.. Det får nog vänta ett tag...
Dotter 1 går i trean. Den tösen blir bara vackrare och vackrare! Ibland när vi sitter och pratar slås jag över hur otroligt fina drag hon har. Jag vet; jag är förmodligen väldigt partisk och förbllindad i min kärlek till barnen, men hon ÄR fantastiskt söt!
Just nu sover hon över hos en kompis. Snabbt påkommet igår och med glad min stack hon iväg. Härliga tjej!
Dotter 2 sitter här bredvid mig och ritaar i sin HelloKittybok som kom i en julklapp. Min lilla femåring är så rolig fortfarande. Hennes kommentarer förgyller verkligen våra dagar. Häromdagen satt hon och drack en mer i bilen. När den började ta slut så vek den sig på mitten och blev alldeles ihopknölad. Astrid utbrast:
-Mamma titta! Den ruttnar!

Annars är den här lilla damen mycket fem år. Hon vill inte vara med någon annan än sin mor, vill inte ens gå till sitt älskade Kyrkans Barntimmar - och skall ABSOLUT inte börja förskolan! Fylla 6 år ligger tack och lov lååångt fram i tiden, ända till 2 mars.. För hon vill inte det.. För då betyder det att man ska börja skolan.. Jag tar det med ro och är förvissad om att till sommaren kommer hon att ha ändrat sig.

Robert jobbar fortfarande mestadels i Stockholm. De har så mycket jobb att de har blivit tvungna att tack nej till en del, vilket är väldigt roligt. Så han åker tidigt på morgonen och kommer hem vid 7 på kvällen. Men han trivs och är glad över sitt arbete och sina arbetskompisar, och det är jag så glad för.
Själv trivs jag ypperligt på mitt jobb. Fem underbara dagbarn som jag får ynnesten att ha i min grupp. Och dessutom har vår lilla verksamhet utökats till 15 dagbarnvårdare i tre grupper runt Uppsala! Sammanlagt har vi nu ung 50 inskrivna barn! Rätt imponerande om jag får säga det själv.
Nej, nu måste jag sätta lite fart på den här dagen. Så i ses! Kram på er!